Vad ska till för att vi ska kalla något för e-learning, och vad behövs för att få det att fungera? I den här artikeln förklarar vi varför tillgänglighet är viktigare än kvalitet. Nästintill oöverkomliga kvalitetskrav är ofta ett hinder för att skapa digitala utbildningar som är ”bra nog” till att användas i en vardaglig läromiljö. Kunskap är för viktigt för att inte tas på allvar!
Vad är e-learning?
Vad är egentligen e-learning? Den väldigt enkla definitionen är att det är utbildning som sker på en skärm, men det kan vara så mycket mer än att ”ge ström åt papper”. E-learning ger bland annat möjligheter för osynkroniserat lärande på ett annat sätt än vad man kan i ett klassrum, och det ger i regel större möjligheter för repetition. Det är bara några få av de många fördelar som användandet av digitala medier kan ge i samband med utbildning.
Det skapas en hel del bra e-learning. Pedagogiskt bra uppbyggt med professionella, interaktiva, roliga och inspirerande videos och illustrationer. Kanske med en känd röst? Eller element av ”gamification” så att den som går igenom utbildningen får lust att komma tillbaka och prova flera gånger för att det var kul.
Detta är viktigt och nyttigt i många sammanhang i vår jobbvardag. Kanske handlar utbildningen om ny lagstiftning, lär ut om god kundservice eller viktiga förhållningssätt och attityder. Det innebär effektiv användning av tid och resurser både för de som ska förmedla och de som ska lära sig, som vi har lärt oss att e-learning kan vara.
Fotat av Minh Hằng på Unsplash
Sådana produktioner är i regel både kostnads- och tidskrävande. Därför behöver innehållet i denna typ av utbildning ha en viss livstid för att det ska vara lönsamt att skapa den. Eller så behöver den vara riktad mot så många att den spar på kostnaderna.
"Medarbetare har inte bra nog kompetens i digitala verktyg, det behövs mer tid till utbildning. Verksamheten har över tid för liten kapacitet för att upprätthålla och uppdatera IT-supportfunktioner och rutiner."
Sanningar varar inte för evigt
Som jag nämnde tidigare finns det många fördelar med e-learning. Oberoendet av tid och plats till exempel. Och möjligheten till att nå många samtidigt medan kostnaden för kursen ändå hålls låg. Det finns flera skäl till att arbetsdagen bör vara full av sådana möjligheter. Ändå är det alltför många saker som aldrig blir gjorda som e-learning, bara för att det har ansetts som för dyrt eller tidskrävande att göra det. Detta är något som har dykt upp i ett projekt av norska DIFI (Direktoratet for Forvaltning og IKT), ”Tidstyver i forvaltningen” (Tidstjuvar i förvaltningen). Tidstjuven beskrivs såhär: ”Medarbetare har inte god nog kompetens i digitala verktyg. Behov finns för mer tid till utbildning… Verksamheten har för låg kapacitet för att upprätthålla och uppdatera IT-supportfunktioner och rutiner”.
Behöver det vara så? Är kunskap mindre värd för att det är få som behöver den? Är det mindre viktigt att lära ut något när informationen ständigt måste ändras? I min mening är det motsatt. Är det en procedur eller arbetsuppgift som ständigt ändras är det ännu viktigare att de som ska förhålla sig till informationen alltid har tillgång till korrekt information. Om det är få som ska utföra en uppgift är det ännu viktigare att de som ska utföra arbetet gör det rätt!
Och hur är det med allt det andra?
Det är kanske här som skillnaden mellan kurs och dagligt lärande är tydligast. Mer och mer kunskap kan med fördel lätt göras tillgänglig i en vardaglig läromiljö istället för genom en kurs som snabbt blir utdaterad, eller som inte går att använda som uppslagsverk. Undersökningar gjorda av bland andra Charles Jennings visar att kurser bara står för ca 10% av all utbildning i en organisation. De huvudsakliga kunskapskällorna är jobberfarenhet, dialog med kollegor och med andra resurspersoner.
Antagligen är det inte svårt för dig att snabbt identifiera ett antal rutiner och uppgifter som det borde finnas e-learning till. Våra kunder visar oss varje dag att det är hundratals av saker i alla organisationer som kan förmedlas bättre. Användarmanualer, användande av affärskritisk och mindre kritisk programvara, rutiner, processer, maskinell utrustning, arbetsmetoder – listan kan göras så lång du vill.
Hur förmedlas denna typ av kunskap idag? Antagligen på många olika sätt, i olika system, på papperslappar osv. Och i värsta fall förmedlas den inte över huvud taget.
Bra nog är helt perfekt!
Det kan, som vi redan har varit inne på, finnas många anledningar till att man låter bli att skapa e-learning. Brist på tid och resurser kan vara en av dem, men i de flesta fall görs det inte för att ambitionerna och kraven på utbildningen helt enkelt blir så höga att de inte kan uppfyllas. I sådana tillfällen är ”bra nog” helt perfekt! Det är bättre att kunna erbjuda kunskap i ett enkelt format än att inte kunna göra det över huvud taget. Och – det kan hända att du blir positivt överraskad över hur enkelt det är att skapa pedagogiskt bra och lättlästa läroobjekt, eller guider som det kallas i InfoCaptions universum. Och inte minst – upprätthålla och dela dem.
Genom att bygga en sökbar kunskapsbas bestående av guider och andra resurser görs kunskapen också lättillgänglig som en daglig läroresurs!
Andra källor om ämnet
70:20:10 by Charles Jennings & Fuse
"Tidstyver i forvaltningen" (Tidstjuvar i förvaltningen)
