Begreppet MicroLearning, eller mikrolärande, myntades 1963 men startade sin digitala resa först i samband med internets revolution under mitten av 1990-talet. Denna digitala utbildningsform har gjort sig otroligt populär i samband med utvecklingen av datorer, smartphones och surfplattor. Men vad är egentligen MicroLearning, och hur kommer det sig att så många är överens om att det är ett utav de mest effektiva sätten att lära ut på?

Vad som exakt definierar MicroLearning har länge varit omtalat av experter i branschen. Enkelt förklarat skulle man kunna säga att man delar upp utbildningen i mindre delar som är korta, lätta att ta till sig och kan repeteras vid behov. Till skillnad från traditionella klassrumsutbildningar och e-utbildningar behöver MicroLearning inte planeras in som ett längre avbrott i arbetet. Det fungerar istället som ett enkelt och effektivt hjälpmedel som kan planeras in under arbetets gång.  

Hur kort ska då en MicroLearning vara?

Här är många experter oense. Tidigare har 20 minuter varit maxgränsen för hur lång tid det bör ta att gå igenom och ta till sig innehåll för att det ska få kallas MicroLearning. I dagsläget anser många att 10 - 13 minuter är en mer rimlig gräns då människors generella tempo är snabbare och koncentrationsförmåga sämre.  

Trots att MicroLearning länge definierats av tiden på innehållet, verkar de flesta experter idag vara eniga om att det inte är tiden som är det mest relevanta. Fokuset ligger snarare på att skapa relevant innehåll för användaren på ett kort och koncist sätt. Sedan är det en fördel att hålla innehållet kortfattat för att vara så effektiv som möjligt men att hålla tiden till runt 10 minuter bör ses mer som en riktlinje, snarare än ett måste.  

Vad kan en MicroLearning innehålla?

En MicroLearning innehåller ofta videor som instruerar användaren om något men kan även vara olika kunskaps- och bloggartiklar, infografik, podcasts och mycket mer. Vanligt är någon form av ”Gamification”, där man bakar in element från dator- och tv-spel för att skapa en interaktiv utbildning. Vilken typ av media som utbildningen borde innehålla grundar sig främst i vad som ska läras ut. Det mest strategiska är att ta reda på vilket media som passar bäst för ändamålet.  

Det kanske allra viktigaste att tänka på kring innehållet i en MicroLearning är att man delar upp den i olika delar. Istället för att, som en traditionell utbildning ofta gör, röra in fler ämnen eller moment i en och samma utbildning, borde man låta varje del av innehållet beröra ett visst område. Delar du upp det på detta vis minimerar du risken att överösa användaren med information, samtidigt blir det också enklare för användaren att hitta just den del som är nödvändig vid behov av repetition när den utför sina arbetsuppgifter. Tiden och hjärnkapaciteten som annars läggs på att hitta rätt kan användaren istället lägga på att lösa problemet eller frågeställningen denne ställs inför.

MicroLearning ska handla om saker som användaren behöver veta snarare än vad som är bra att veta. Försök därför att komprimera materialet till högsta möjliga grad så att innehållet går snabbt att ta till sig och inte innehåller information som inte är direkt nödvändig för att uppnå målet med utbildningen.  

Så, varför MicroLearning?

Jo, för att kunskap ska vara kul! MicroLearning är en bra förutsättning för många branscher då vi inte längre har samma tid att avvara. En kort video eller artikel blir därför både enklare att ta till sig och tar mindre tid av arbetsdagen än en inbokad kurs. Genom att göra den här kunskapen både tillgänglig och mätbar skapar vi tillsammans en kultur som erbjuder kunskap portionsvis och förhindrar därmed att den så småningom glöms bort. 

Vill ni komma igång med MicroLearning i er verksamhet?