På senare år har gamification, eller spelifiering, blivit ett vanligt sätt för företag att aktivera och motivera sina användare. Ett tydligt exempel är företaget Niantic som 2016, tillsammans med Nintendo, lanserade mobilspelet Pokémon Go. Med hjälp av GPS-funktionen, AR och gamification fick Niantic en hel värld att börja leta Pokémons utomhus. Men vad är egentligen gamification och hur fungerar det i praktiken?

Gamification är ett koncept där man använder funktioner från spel och applicerar dem både i och utanför spelvärlden, t ex i onlinecasinon, träningsappar och mobilspel. Tekniken uppmuntrar användare till att tävla mot varandra, samla poäng och öka i nivåer. Man belönas under spelets gång för sina prestationer och uppmuntras samtidigt att ständigt fortsätta utvecklas och prestera. Gamification fungerar som en strategi för att påverka och motivera människors beteende. På arbetsplatsen används det främst som en metod för att öka medarbetarnas engagemang och motivation för att därmed driva organisationens prestation framåt.  

Så påverkar gamification lärande negativt

Problemet med gamification är att det också uppmuntrar till en form av beroende. För även om positiv feedback och bekräftelse är bra för att motivera användare borde inte grunden till lärande vara prestationsbaserat. Om en användare exempelvis matas med att: “du har ägnat X antal timmar/minuter/sekunder åt kurser denna månad – fortsätt för att nå nästa nivå”, går syftet från att lära sig något till att öka antalet lärotimmar. Utbildningar med gamification kan på så sätt lätt slå fel. Att öka sin ”poäng”, ”nivå” eller antal lärotimmar borde inte vara den primära anledningen till att gå en kurs. Det finns ju inget egenvärde i att gå en kurs – även om kursen kan vara vägen till själva lärandet – utan värdet uppstår först när man faktiskt lärt sig något!

Skapa lärande baserat på motivation snarare än poängställning

Så hur lär man då ut kunskap till sina medarbetare på bästa möjliga sätt utan att det blir prestationsinriktat? Det mest effektiva sättet att lära ut, är den metodik som kallas Performance support eller Workflow learning. Det handlar om att göra kunskapsstöd tillgängligt direkt i arbetsflödet, precis när du behöver den som mest.

Performance support som arbetsmetod tar fasta på det faktum att ganska lite av det vi kan i en yrkesroll kommer från formella kurser och utbildningar. Det allra mesta av det vi kan kommer i stället från det lärande i arbetsvardagen och den erfarenhet som learning by doing genererar. Vad Performance support gör är att tillgängliggöra kunskapsstöd när vi som mest behöver det - och när vi därför är som mest motiverade. Genom att se till att man dagligen kan lära sig samtidigt som man arbetar, så ökar man både kunskapsintaget och höjer medarbetarnas prestationer.

Som inlärningsteknik kan gamification förvisso fylla viss funktion i det att kursdeltagare sporras att slutföra utbildningar som annars kanske hade upplevts som lite tråkiga. Detta bör dock ses som en bonus snarare än själva huvudanledningen till att utbildningen genomförs. 

När vi lägger till poäng, utmaningar och nivåer till inlärningsprocessen, indikerar vi för användarna att det är slutförandet av uppgifterna som är den viktigaste delen, inte själva lärandet i sig. Om det handlar om en träningsapp, ett onlinecasino eller ett reklamfinansierat mobilspel så är det ur ett utvecklarperspektiv logiskt att locka användarna till maximal skärmtid. Om man däremot vill effektivisera organisationens lärande så är fokus på gamification fel väg att gå!

Ta gärna del av InfoCaptions e-bok om Performance support, där ni kan läsa mer om hur man kan underlätta för medarbetarna på arbetsplatsen och därmed effektivisera organisationen. Med Performance support ser man till att kombinera längre utbildningar med kortare kunskapsartiklar som finns tillgängliga i arbetsvardagen. Lärande i arbetsflödet, när vi är som mest motiverade, är då vi lär oss allra bäst. 

Lär dig mer om Performance support, ladda ner vår e-bok redan idag!